söndag, augusti 01, 2010

Heart attack

Igår så var jag på väg att gå och lägga mig när jag helt plötsligt hör att det går folk i lägenheten under mig. F som bor där har varit bortrest sedan i torsdags och kommer tillbaka ikväll. Jäklar var rädd jag blev. Så jag gick ut för att se om jag kunde se några människor ute på gården. När jag kommer ut från min dörr så ser jag att källardörren står på vid gavel och att det lyser nere i källaren. Uppe på min utetrappa ligger låsintrumentet slängt. Då blev jag ännu räddare för att från källaren kommer man ju upp i min grannes lägenhet. Det är möjligt att någon har märkt att det har varit lite aktivitet här ute på gården eftersom jag har varit mycket borta de senaste dagarna. Så jag ringde till min hyresvärd och sa att jag trodde det var någon i huset som inte borde vara där. Han kom ut på fem minuter vilket var imponerande eftersom klockan var 23.30. Jag hörde hur han bankade på dörren till lägenheten under mig och sedan för en diskussion med de som var där. Då vågade jag mig tillbaka ut utanför huset. Det visade sig vara ett par kompisar till F som hade fått lov att se på film hemma hos honom och det hade F glömt nämna för mig. Hur skulle jag kunna veta att det inte var beväpnade banditer i lägenheten under mig mitt i natten? Jaja slutet gott allting gott och min hyresvärd tyckte det var bra jag ringde honom ändå. Men jäklar vad de små ungdomarna skrämde upp mig. Nu ska jag kanske skriva att jag är expert på att skrämma upp mig själv så det krävs inte så mycket för att jag ska bli rädd men ändå!
Yesterday I was on my way to bed when I heard people in the apartment below me. F who's living there has been away on a trip since thursday and is returning tonight. Oh my god I got so scared! So I walked outside to see if I could see any people out on the front yard. When I walk outside my frontdoor I see that the door to the basement is wide open, the light was on, and the instrument used to close the door is thrown up my outdoor steps. Then I got even more scared because from the basement you can access the downstairs apartment. It's possible somebody noticed that it's been less activity around the house for a couple of days since I haven't been here that much. The only thing I could think of to do was to call my landlord. I told him that I thought there was someone in the house and he rushed out to the house and 5 min later he was there,which was impressive since it was 11.30pm. I could hear him knocking on the front door of the downstairs apartment and had a discussion with the people inside. Then I dared return back outside. It turned out that the people inside were friends of F that had been allowed to be there and watch movies. Only F hadn't mentioned this to me. How was I supposed to know that it wasn't armed robbers in the apartment? Well it was a nice ending to this story and my landlord thought I did a good thing by calling him anyway. These little youngsters almost scared me to death. Maybe this is a good time to write that I'm really an expert at scaring myself, building up small things to much bigger things in my mind so even the smallest things can scare me.

Inga kommentarer: